Det inre vittnet
»Utan värdering beskådar det inre vittnet nyfiket vad som händer och konstaterar lugnt att vi visst är här igen.«
Ytterligare en nivå av tillit är när det så kallade inre vittnet blivit starkare än egot. Det innebär att en del av oss har förmågan att observera vad som pågår – medan det pågår. Vi kan alltså notera vad som sker samtidigt som ett drama spelas upp inom oss. En del av oss håller på att förgås av oro eller är så arga att ilskan knappt går att härbärgera, medan en annan del är på en helt annan plats och tydligt ser vad som sker. Utan värdering beskådar det inre vittnet nyfiket vad som händer och konstaterar lugnt att vi visst är här igen.
Medan dramat utspelas är alltså tilliten ändå närvarande, för vi har utvecklat en simultankapacitet. Mitt i dramat hör vi rösten som säger: ”Jaja, det här har jag ju gjort förr. Behöver jag verkligen göra det igen?” Kanske nonchaleras rösten, kanske får den oss att backa. Det kvittar. Bara det att den finns där och att vi erkänner dess närvaro, gör att det nästa gång blir ännu lättare att låta tilliten ta överhanden.
Förvånansvärt små rörelser krävs för att helas och utvecklas. Att bli medveten innebär att det sker. När du förstår hur du gör, hur du fungerar och att det finns en alternativ väg att gå – sker förändringen inom dig. Det om något är magiskt!
REFLEKTIONSFRÅGOR
1. Är du i kontakt med ditt inre vittne – den del av dig som utan att värdera observerar vad som sker? Om inte, kan du välkomna denna del av dig att vakna upp genom att säga till dig själv att du från och med nu bjuder in ett högre perspektiv som kärleksfullt kan hjälpa dig att förstå mer om dig själv.
Tycker du om att skapa bilder och fantisera kan du se hur det inre vittnet kommer i form av en örn, som tar sin plats i ditt hjärta. Avsluta med att lägga båda händerna på hjärtat för att tacka, och att säga: Jag ser nu hela mig med kärleksfulla ögon.