Att ta betalt

»Du känner själv vad som bäst stämmer in på dig. Kanske är det lite av varje aspekt.«

Att ta betalt kan vara ganska svårt, och av flera olika skäl. En del vill av olika anledningar egentligen inte alls ta betalt för sina tjänster, andra tar alldeles för lite i förhållande till deras kompetens, och andra kan ta överdrivet mycket. Ytterligare andra tar betalt, men är rädda att bli upptäckta som en bluff.

I det här inlägget synar vi de olika aspekterna, så att du förhoppningsvis både kan känna igen dina egna resonemang, och hitta en väg ut ur dem om det skulle behövas. Du känner själv vad som bäst stämmer in på dig. Kanske är det lite av varje aspekt.

ARBETA GRATIS – SAMARITEN

Det finns en djup övertygelse hos många att deras arbete är ett kall, en uppgift där ekonomisk ersättning egentligen inte ska utgå. Ofta tar de väldigt lite betalt, och/eller gör mycket gratis. Inte sällan beror detta på minnen från andra tider där man till exempel avgett ett klosterlöfte, eller där religionen eller samhället lyft fram välgörenhet som en dygd. Där man också utgått från att fattiga alltid kommer att vara fattiga. 

Oavsett vad du tänker om att du kan komma i kontakt med liv som levts i andra tider, kan du använda din fantasi och se om den sortens övertygelse stämmer på dig. Om du tar ett djupt andetag och tillåter känslor och bilder komma upp inom dig efter att ha läst dessa rader – kanske ser du dig då som nunna/munk/annan, hjälpandes de fattiga och sjuka? Kan du då se det naturliga i att det känns så viktigt i dig även nu?

Om jag får föreslå tillåter du dig släppa taget om löften som kloster- fattigdoms- och samaritlöften, samt övertygelsen om att det är så man bäst tjänar världen. Idag har vi ett annat paradigm, som inte handlar om lidande, uppoffring eller fattigdom – för att kunna vara till service. Idag är vi till service genom att stå i vår egen kraft och genom att skapa ett överflöd – för att visa att det går. Ingen behöver vara fattig. Varken mottagare eller givare. 

svan

JAG BEHÖVER INTE MER…

En annan aspekt av svårighet att ta betalt är när självvärdet säger att man inte behöver mer än vad som absolut krävs för att få verksamheten att gå runt. Om detta stämmer på dig kan också vissa övertygelser ligga dig i fatet.

Övertygelser som dels härstammar från den så kallade jantelagen, som säger att ingen ska vara förmer än någon annan. Att det är bäst att vara lagom. Dels övertygelser som säger att det är farligt att vara rik, att lyckas, att ta plats, att synas…

Jantelagen kommer förstås från det samhälle vi är uppvuxna i. Om du tänker på hur generationernas liv kring förra sekelskiftet såg ut, hur viktigt det var för samhället att alla bidrog på samma sätt. Att ingen gjorde sig “förmer” och på sätt rubbade balansen för överlevnad. En tid då klasskillnaderna var huggna i sten och inget som skulle utmanas.

Då är det inte så svårt att förstå att känslan av att du kan straffas om du sticker ut, lyckas, gör saker annorlunda, sitter nedärvt i ditt dna. 

På samma sätt kan du ha minnen från liv som tidigare levts med dig, om hur farligt det är att göra det som vi just nu gör – att sticka ut hakan och säga att här är vi, nu vill vi göra saker på ett annat sätt. Kanske har du minnen om hur man straffades för att vara annorlunda, synlig och framgångsrik. Det behöver inte vara dina personliga tidigare liv, utan minnen som du tagit på dig att hela, för att vi alla ska bli fria. 

Känslan av att inte vilja lyckas alltför bra har alltså helt naturliga orsaker. Inte desto mindre är det dags att vända sig om för att tacka de människor som gått före oss, som gjort det möjligt för oss att idag veta exakt vad vi behöver göra upp med för att bli fria.

Precis som alla vi andra tackar dig för att du väljer att våga bli framgångsrik. Du blir som en fyr, och visar oss andra vägen. Dessutom gör du det lättare för oss eftersom en del av dessa energiminnen från hur vi ser på oss själva som mänsklighet är helade och borta – eftersom du valt att släppa taget om dem.  🙏

svan

IMPOSTER SYNDROM

Den tredje aspekten jag vill ta upp är när du tar helt korrekt betalt i förhållande till din kompetens – men samtidigt går omkring med en känsla av att det är för mycket. För förr eller senare kommer någon att upptäcka att du är en bluff … 

Begreppet kallas “bluffsyndromet” och myntades på 70-talet eftersom man såg att många högpresterande kvinnor led av det. Modern forskning lär dock visa att det är lika för båda könen. Oavsett innebär det att man arbetar tre gånger så mycket för att bevisa sig värd sin lön/befattning/framgång.

Det kan också innebära att man ständigt försöker ligga på topp genom att vara lyhörd mot vad andra vill ha, och när man lyckas leverera det önskade resultatet uppstår en känsla av att ha lurats, av att vara falsk eller att ha använt sin charm för att lyckas – allt utom den egna kompetensen avgjorde framgången. 

Det är alltså ett väldigt destruktivt syndrom, som ofta leder till utbrändhet. Jag vet inte hur många kvinnor jag har hört berätta om detta, på olika sätt. Känner du igen dig i detta kan du stanna upp för en stund, och låta alla dessa farhågor om att inte vara värd din framgång, komma fram.

Se hur de dansar omkring dig som slingor av rök, dessa påståenden om ditt värde som försöker ta sig in i ditt inre. Stå stadigt kvar och fortsätt andas, och notera slingornas krumbukter. Utanför dig. Säg till dem att de är okej. Att det är lugnt. Att de kan fortsätt slingra sig så länge de behöver. Men in kommer de inte mer. Känn ömhet för dessa påståenden och alla känslor som kopplats till dem. Känn din egen sårbarhet, men stå stadigt kvar. 

Det kan bli så att du faller ihop och börjar gråta. Tillåt dig det, för det är inte tårar av förtvivlan utan av lättnad. Av att äntligen få lov att stanna upp. Upprepa sedan övningen med påståendena och rökslingorna så ofta du behöver tills de inte bekommer dig längre. 💜

Vill du tar du hjälp att processa det som kommer upp. Det kommer att bli enormt skönt när de släpper taget om dig och du får lov att bara vara den du är. Intelligent, framgångsrik, kompetent, briljant och fullständigt lysande. 

svan

VEM SKA ÖVERTALAS?

Jag nämnde ju också som en fjärde aspekt att det finns de som verkligen tar för mycket betalt. Deras timpeng eller pris på vara står då inte i relation till varken marknadsvärdet eller deras egen kompetens/kvalitet. Det är inte lika vanligt men jag vill ändå ta upp det.

Det är lätt att tro att den här formen av prissättning handlar om arrogans och en orealistisk syn på sig själv. Eller inställningen att folk är lättlurade. Så kan det förstås också vara, men ofta handlar det främst om en djup känsla av skam och av att inte duga.

Att blåsa upp sitt ego genom prissättning som inte är förankrad i kompetens eller marknadsvärde, gör man såklart för att man vill få respekt. Få bli sedd, och i förlängningen älskad. Det finns en längtan att få andras beundran, och att helt enkelt få vara med bland de som är framgångsrika. Tanken att det handlar om gängen på skolgården ligger inte långt borta, eller hur?

Det är förstås, precis som de andra tre exemplen, ett beteende som huserar på tredje våningen. På fjärde våningen arbetar vi med den energi som är pengar på ett helt annat sätt. Mer om det kan du läsa om i nästa inlägg. Men först lite reflektionsfrågor.💜

REFLEKTIONSFRÅGOR

1. Vilka av dessa fyra förhållningssätt till att ta betalt klingade, på något plan, an något inom dig? Det behöver inte vara fullt ut.

 

2. Om vi bortser från att ta betalt i din verksamhet – har du samarit-tendensen i någon annan del av ditt liv?

 

3. Finns det andra situationer då du är rädd för att lyckas? Växa ur någon relation, lämna det invanda? 

 

4. Finns det situationer där du har varit framgångsrik, men där du själv känt att du var en bluff och inte värd din framgång?

 

5. Kan du minnas att du vid något tillfälle känt önskan om att vilja visa världen och tagit i lite för mycket? Möt i så fall minnet med omsorg och kärlek. 

 

0
    0
    Din varukorg
    Din Varukorg är tomTillbaka till Shopen